- Göteborgs universitet
- Global Week
- Aktuellt
- Global Week: Indiens dold…
Global Week: Indiens dolda apartheid
Nyhet: 2012-11-13
Ruth Manorama kämpar för Indiens mest förtryckta folkgrupp: daliterna, de kastlösa. De utsätts för en dold rasism, inte helt olikt det system som rådde i Sydafrika.
Hon är en av huvudtalarna på Göteborgs universitet under Global Week.
”Dold apartheid” var rubriken på tisdagens seminarium med sociologen Håkan Thörn och den indiska människorättsaktivisten Ruth Manorama som kom till Humanistens lilla hörsal tillsammans med den svenske dalit-koordinatorn Hans Magnusson och indiske professorn Sukumar Narayana.
I dagens Indien råder en osynlig apartheid, trots landets moderna och demokratiska konstitution som garanterar alla människors lika värde.
Det finns omkring 200 miljoner människor som tillhör daliterna i Indien i dag. Under århundraden har denna grupp utsatts för diskriminering, förtryck och förföljelse. Daliterna tillhör samhällets bottenskikt, under flera tusen år har de varit fattigast och mest förtryckta av alla i Indien. Numera har daliterna officiellt samma ställning som andra. Men i praktiken lever många kvar i misär.
– Denna grupp utsätts för förtryck, våld och förföljelse i Indien. Många mördas och kvinnor utsätts för våldtäkt. Polisen blundar många gånger för våldet. Daliterna drabbas av en trippel diskriminering: de är fattiga, tillhör den lägsta kasten och står längst ner på samhällets botten. De tvingas utföra de smutsigaste och vidrigaste arbetsuppgifterna.
Det säger Ruth Manorama, 59 år, som är en av Indiens ledande människorättsaktivister och som har varit engagerad för daliternas rättigheter i 30 år.
För det arbetet belönades hon 2006 med det alternativa nobelpriset, Right Livelihoodpriset 2006. Manorama är en av grundarna till National Federation of Dalit Women som etablerades 1995 och Women's Voice . Hon har också engagerat sig starkt för kvinnors rättigheter, både nationellt och internationellt.
– De kastlösa och oberörbara är en av den största och mest långvarigt förtryckta minoritetsgrupp i världen. Kvinnorna är hårdast drabbade.
De senaste 20 åren har sammanlagt 400 000 brott mot daliterna registrerats i en rapport men enligt Manorama är det bara toppen på ett isberg. Detta trots att det finns en lag som ska skydda diskriminerade grupper.
– Jag kämpar för dessa människors rättigheter och de förtjänar ett bättre öde med tanke på att de producerar mat för hela nationen. Ändå lever de i yttersta fattigdom.
Med ett starkt engagemang och livligt kroppsspråk berättar Ruth Manorama om sitt arbete för ökad jämlikhet för dalit-kvinnorna.
Medan Indiens apartheid är osynlig var systemet i Sydafrika ojämlikt både i ras och politik. Men en likhet är att förtrycket diskriminerade människor.
Håkan Thörn forskar framför allt om globalisering och sociala rörelser. Med utgångspunkt från sin nya bok ”Anti-apartheid and the Emergence of Global Civil Society” beskriver han betydelsen av globala nätverk som bekämpar apartheid.
– Utvecklingen av nya medier spelade en mycket stor roll för bekämpandet av apartheid i Sydafrika, säger Håkan Thörn. Dels fick västerländska medier upp ögonen för anti-apartheid rörelsen som gjorde den internationellt känd, dels startade ANC en egen radiokanal. Det innebar att tusentals sydafrikaner organiserades i olika grupper och nätverk och alla kunde enas kring ett enda syfte, nämligen att avskaffa apartheid.
Förutom omfattande internationell bojkott var det bankers vägran att bevilja lån som slutligen fick regimen på fall, bedömer Håkan Thörn.
På frågan om vad vi i Sverige kan göra avslutar Ruth Manorama med en uppmaning:
– Vi behöver internationell solidaritet, att hela världen får upp ögonen för de orättvisor som daliterna utsätts för idag. Vi måste avskaffa kastsystemet helt och hållet och för att lyckas med det måste vi få internationellt stöd. Vi borde alla bli arga och inte stilla som Buddha.
Bildtext: Ruth Manorama har blivit en av dalit-kvinnornas främsta förespråkare i världen. Även Sukumar Narayana, som är professor i statsvetenskap vid Dehli University, är en stark anhängare.
Foto: Thomas Melin
Bildtext 2. Håkan Thörn, som studerat globala nätverk under apartheidtiden i Sydafrika, visar posters som användes för att protestera mot landets regim.
Foto: Thomas Melin