- Göteborgs universitet
- Global Week
- Aktuellt
- Global Week: Scholars at …
Global Week: Scholars at Risk stöder förföljda forskare
Nyhet: 2012-11-16
En forskare som lever i en diktatur kan råka illa ut genom att ställa obekväma frågor.
Men forskare kan också bli tystade enbart för att de är forskare.
Det förklarade Sinead O’Gorman vid ett seminarium på Global Week vid Göteborgs universitet. Nu hoppas hon att nätverket Scholars at Risk ska få en sektion också i Sverige.
Scholars at Risk, ett nätverk av lärosäten som stöttar förföljda forskare i diktaturer, startade vid University of Chicago år 2000. Sedan dess har nätverket spridit sig så att det nu har drygt 300 medlemmar i 35 länder.
– Vi försöker ge stöd till alla forskare som på något sätt trakasseras i sitt hemland; som kanske utsätts för censur, får sin dator beslagtagen eller kanske till och med hotas av fängelse.
Det berättade nätverkets vice verkställande direktör, Sinead O’Gorman, huvudtalaren vid ett seminarium om Scholars at Risk under Global Week.
– Vi ställer två krav på alla medverkande lärosäten: dels måste man erkänna varje forskares rätt att forska fritt, dels ska man utse en representant som kommunicerar med nätverket. Förutom dessa båda krav kan varje universitet självt bestämma hur mycket och på vilket sätt man vill engagera sig. Vi hoppas förstås att Göteborgs universitet, och därmed Sverige, snart kommer att gå med.
Ett konkret sätt att hjälpa är att ta emot en förföljd forskare som gästforskare under en eller ett par terminer. Under åren har cirka 400 utsatta forskare fått stöd på detta sätt.
– Men det finns många olika sätt att hjälpa till, exempelvis hålla workshopar och föreläsningsserier. Flera lärosäten kan också samarbeta och låta samma forskare föreläsa på flera ställen.
Ett lärosäte som redan 2001 gick med i nätverket är Universitetet i Oslo. De första åren var aktiviteten dock inte så hög, berättar Marit Egner, senior rådgivare.
– Men nu har vi bestämt att ta emot en hotad gästforskare varje år. Norge har dessutom sedan ett år tillbaka en egen sektion inom nätverket och samtliga norska universitet är med.
Mezgebu Hailu är forskare och journalist från Etiopien. Det var efter att ha skrivit artiklar i tidningen Addis Neger om hur forskarnas frihet alltmer börjat begränsas, som han tvingades lämna landet.
– Först flydde jag till Uganda där jag tillsammans med kollegor fortsatte ge ut en webbversion av tidningen. Sedan hjälpte Scholars at Risk mig att bli gästprofessor ett år vid the University of Cape Town. Nu har jag fått fristad som författare i Stockholm genom the International Cities of Refuge Network.
Är det kanske dags för Sverige att gå med i nätverket? Intresset var i varje fall stort bland övriga deltagare på seminariet.
– Jag förstår inte varför vi inte redan är med, sade Andrew Casson från Högskolan Dalarna.
– Jag tror att det redan görs mycket arbete för utsatta forskare, men genom att gå med i närverket kan vi samverka mer, förklarade Noelia Ollvid vid Uppsala universitet.
– Det här skulle också kunna vara ett sätt att ta tillvara studenternas engagemang för mänskliga rättigheter, menade Catharina Hiort från Chalmers.
Främst samhällsvetare, som statsvetare och forskare inom journalistik, brukar råka ut för hot.
– Men det finns förföljda forskare inom alla discipliner, förklarade Sinead O’Gorman.