Aktuellt

• Kalendarium
• Nyhetsarkiv

Global Week: Om klimatförändringen och relationen mellan människa och jord

Nyhet: 2012-11-13

Varför är det så många som inte förstår klimatförändringarna? Varför litar så många inte på vad forskarna säger? Och varför är det så svårt att förändra människors beteende?
Några som försöker svara på de frågorna är Katherine Richardson, professor i biologisk oceanografi på Köpenhamns universitet, och Gudmund Hernes, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Norge.

”Jag tror inte på växthuseffekten!”
”Jaha, det var trevligt. Men du tror på gravitationen?”

Katherine Richardson inledde sitt föredrag under Global Week med att berätta att hon numera ofta blir stoppad på stan av människor som gärna diskuterar växthuseffekten och klimatutmaningarna. Oftast blir hon stoppad av de som inte tycker samma, som tycker att forskarna överdriver klimathotet. Och det är då hon brukar svara: ”men du tror på gravitationen?”.

För forskare har alltid blivit ifrågasatta av samhället, menar Katherine Richardson, och nämnde Galileo Galilei och Charles Darwin som exempel. Men det är också forskarens uppgift att ta fram fakta som vänder upp och ner på hur människor tänkt innan.

"Just nu är den viktigaste frågan om människan är en del av naturen, eller om vi står över naturen", enligt Katherine Richardson.

Både Katherine Richardson och Gudmund Hernes pratade om en brytningspunkt för klimatet som skedde efter andra världskriget. Katherine Richardson pratade om framväxten av det moderna samhället, och hur det påverkat mätresultat som utsläpp av växthusgaser, medan Gudmund Hernes pratade om hur enskilda händelser som bomben över Hiroshima, Tjernobyl-katastrofen och Rachel Carsons bok Tyst vår, fått betydelse för hur vi ser med nya ögon på hur vi människor påverkar världen omkring oss.

Katherine Richardson talar om att vi människor måste gå från att vara jägare-samlare till att bli vår planets förvaltare. Men att det kommer att ta många generationer att ställa om att tänka så nytt.

”Vi verkar tycka att biomassan på jorden är oändlig, men vi måste erkänna att biomassa är en ändlig resurs. Visst får vi bättre teknik för att utvinna och använda biomassa, men det hjälper inte”, säger Katherine Richardson.

Men trots att klimatforskarna är bra på att berätta om sina forskningsresultat – för Katherine Richardson menar att det är väl dokumenterat att klimatfrågan handlar om att människan lever över sina resurser - så måste människorna börja tro på forskningsresultaten för att det ska hända något.

Men varför är det så svårt att ändra något? När vi nu vet? När nu klimatkatastroferna bara ökar? Gudmund Hernes menar att vi egentligen inte vill ändra vårt beteende, för att vi då skulle förlora vår identitet och våra vänner. För våra vänner, de vi umgås med, tycker oftast samma som oss själva. Och många tror dessutom faktiskt fortfarande att jorden har oändliga resurser, fast det är tvärtom.

”Det som behövs för många är en Pauli omvändelse, det vill säga en omvändelse i tro och upplevelse av hur den här världen fungerar”, säger Gudmund Hernes. ”Vi måste inse är att vi människor inte kan ändra på naturen, men att vi kan ändra på oss själva. ”

Se Katherine Richardson's föreläsning här:
 

AV: