Nyhet: 2012-11-14
Google är inte längre enbart en sökmotor. Numera är Google också bland annat kartor, gmail, bibliotek, YouTube och översättning. Och de säljer information om oss, om våra vanor, till andra företag.
”Vi blundar och chansar för att det är bekvämt och bra”, säger Andreas Ekström, kulturjournalist, på seminariet Google-koden på Global Week på Göteborgs universitet.
Andreas Ekström är kulturjournalist på Sydsvenskan och har skrivit boken Google-koden, utgiven 2010, där han beskriver Googles tillväxt. Företaget Google startade 1996 i en tanke att göra sökresultat mer relevanta. På kort tid har Google blivit ett företag som har 89 procent av marknaden med en tillväxt på 400 000 procent fram till börsintroduktionen 2004, vilket är helt exceptionellt, enligt Andreas Ekström.
”Men Googles vinst är ju baserad på dina sökord! De säljer den informationen till andra företag. Och Google har inga problem att ta reda på vem som söker vad och var den personen bor någonstans”, säger Andreas Ekström.
Den viktiga frågan är vad Google kan göra med den informationen de får, menar Andreas Ekström. Och han tar två exempel på hur Google, genom att analysera sökningar, legat steget före den allmänna kunskapen.
Första exemplet handlar om det amerikanska presidentvalet, där Google kunde se på hur många som sökt på respektive presidentkandidat. Och där de redan innan valet var avgjort kunde säga att den av kandidaterna som fått flest Google-sökningar också var den kandidat som vunnit. Folk söker alltså på den kandidat som de är mest intresserade av. Det andra exemplet handlade om fågelinfluensan, där Google undrade om det gick att följa influensans spridning genom Google-sökningar? Ja, visst gick det. Det var bara att se vilka som sökte på influensarelaterade ord och var de bodde någonstans. Senare kom statistik från smittskyddsinstitutet och det stämde precis med vad Google sett.
”Men grejen är att Google ser detta i realtid. Inte några veckor efteråt. Och frågan är vem som skulle kunna tänkas betala för den informationen? Google säljer den inte nu, men vad händer i framtiden? Jag är lite orolig över detta”, säger Andreas Ekström.
Det går alldeles utmärkt att sluta googla, att använda en annan sökmotor istället, menar Andreas Ekström. Men Google erbjuder ju så mycket mer. Och det blir ett problem när myndigheter börjar använda sig av Googles tjänster som till exempel mejlsystem, för att det är säkert och - till synes - gratis.
”Problemet är ju att staten betalar med sökdata! Det verkar gratis, men när det inte är du som betalar, så är det ju du som är produkten! ”
Andreas Ekström eftersöker kritiskt tänkande, det är allt. Han vill inte vara en – som han kallar det – ”Fud”, en förkortning för ”fear, uncertainty, doubt”, och som står ungefär för att man försöker skrämmas genom att låta påskina att något är farligt. Men Andreas Ekström menar att de kritiskt tänkande personerna, - politikerna, juristerna - kommer in för sent i processen, när teknikerna och ingenjörerna redan bestämt.
”Vad händer med källskyddet när svenska journalisters mejl ligger hos Google, som hänt med till exempel Aftonbladet och Svenska Dagbladet?”, frågar Andreas Ekström. ”Vi blundar och chansar för att det är bekvämt och bra.”
Andreas Ekström menar också att Google står över nationella lagar genom att berätta om exemplet att det är svårt att söka efter nazistisk memorabilia om du sitter på ett café i Tyskland och söker på google.de, eftersom det är förbjudet att handla med sådana varor i Tyskland. Men om du sitter kvar på samma café och söker på google.com så går det alldeles utmärkt att hitta.
”Googles motto är ju 'Don’t be evil'. Men vi är inte överens om vad som är 'evil'", säger Andreas Ekström.
”Ska vi följa nationella lagar? Ska Google ha rätt att censurera vissa saker? Vem bestämmer egentligen? Google eller nationen? Egentligen betyder ju det att nationella lagar är värdelösa. Men det finns ingen politiker som talar om det idag.”
Vi har världens chans att skapa något mer av internet, eftersom det är så ungt, enligt Andreas Ekström.
”Internet skulle ju vara fritt, internet skulle ju inte börja med Google!”